HAHA. LÄS DETTA!

Såhär går det nr 3 tjejer ska skriva under tidspress och när jag inte kommr på något  bättre i början än att skriva om en tjock fågel. Haha....


VÅRAN HISTORA

Det var en gång en tjock fågel som skulle ta sig från ett träd till ett annat träd.
Under resan fcik hon uppleva många saker, n sak som hon inte kommer glömma var när en liten , liten fågelunge kom i full art mot henne och krockade med hennes mage.
Den lilla fjuniga fågelungen studsade långt bort åt andra hållet och den tjocka fågeln började skämmas och bestämmde sig för att leta rätt på den okunniga flygaren.
Marken var full med högt gräs, kvistar och kottar så det var som att leta efter en nål i en myrstack.
Efter några timmars letade klarade inte vingarna av hennes tyngd så hon alade sakta ner på e kvit. Där atthon och började tänka över sina matvanor.
-Jag kommer dö om jg fortsäter äta så mycket som jag gjort!
När hon hade batterierna hoppade hon iväg igen för att leta efter den lilla fågelungen.
Hon stötte då på den elaka kråkan Lurifax som alltid hittade på en massa hyss och elakheter. Han brukade lura små osyldiga fåglar så dom flög in i fönsterutor och så brukade han flyga omkring och släppa sin avföring på de nest olämpliga platserna.
Den tjocka fågeln tänkte sig noga för innan hon frågade Lurifa om han hade sett en liten fågelunge?
Lurifax fick något elakt i blicken och flinade lite.
-Ja, uppe i den stor gamla eken satt en söt liten fågel alldeles nyss.
Den tjocka fågeln litade inte riktgt på honom men hon had inget val, vart skulle hon annars leta? 
Hon skynade sig snabbt därifrån och börjde fyga mot eken. Och ner hon kom fupp till kronan möttes hon av något mycket otrevligt! Dumt av henne att du att Lurifax skulle tala sanning. ängst där uppe i den gamla eken satt en fågelskådre som hade fått skit på axeln av Luifax. Han var väldigt irriterad trotts att han äskade fåglar!
Varje gång han hade stött på den där Lurifax hade han fått en skit på sig.
Den tjocka fågeln blev rädd och tog stts för att flyga vidare.
Men hon var så tung och trött så vingarna bar inte. Hon sönk så fort ner mot marken.....
PANG! Sa det när hon slog i.
Men vad var det för fjunigt hon hade landat på?
-Äh nej! Utbrast hon när hon reste på sig
Den lilla lilla fågelungen  under henne var platt som en pannkaka!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback